Psykisk ohälsa blir allt vanligare och studenter är en särskilt sårbar grupp. Därför vill AF Bostäder ta reda på mer om hur studentboendet kan påverka hälsan, och om studenter kan må bättre beroende på hur de väljer att bo. Företaget har låtit två studenter på psykologprogrammet undersöka kopplingarna mellan boendemiljö och psykisk hälsa.
I en examensuppsats vid Institutionen för psykologi på Lunds universitet har Sonja Ohtonen och Hanna Carlgren undersökt hur studenter hos AF Bostäder trivs med sina boenden utifrån fysiska och sociala aspekter, samt kopplingen mellan trivsel och upplevd psykisk hälsa.
– Vi vet att fler än hälften av Sveriges studenter drabbas av psykisk ohälsa, därför jobbar vi mycket med sociala hållbarhetsfrågor, säger Elin Svensson, social samordnare på AF Bostäder. Det innebär satsningar på bland annat umgängesytor, trivsamma utemiljöer, bovärdsaktiviteter, friskvård och vårt informationsprojekt Hjälp. Samtidigt behöver vi veta mer om hur vår kärnverksamhet – bostäderna – påverkar studenterna, och vi såg en bra möjlighet när Sonja och Hanna ville göra sin undersökning hos oss.
Resultaten visar bland annat att studenterna överlag trivs med sina bostäder och servicen runtomkring, och att det finns en koppling mellan trivsel och psykiskt välmående. Studenter i delad lägenhet är mest nöjda med sina bostäder och upplever flera hälsofördelar, som bättre psykisk hälsa, bättre återhämtning och starkare emotionellt band till sin bostad. Studenter i egen lägenhet är mest ensamma.
På korridor anger fler än hälften att deras mående påverkas positivt av boendet. De som bott på korridor en längre tid är mer nöjda med de sociala aspekterna än nyare hyresgäster. Internationella studenter på korridor upplever färre sociala fördelar än svenska studenter.
– Först och främst är det bra att vi fått bekräftat att de satsningar vi gör på kompislägenheter är helt rätt, säger Elin Svensson. Likaså vårt arbete med trivselytor och aktiviteter. Samtidigt väcks nya frågor. De flesta som söker bostad hos oss vill bo på egen hand i en egen lägenhet. Här kanske vi måste fundera över hur vi ska matcha studenters behov med rätt bostad, inte bara utifrån tillgång och pris utan även utifrån ett hälsoperspektiv. Ska vi ändra någonting i vårt erbjudande, eller i vårt sätt att kommunicera med studenterna? Likaså behöver vi veta mer om de upplevda skillnaderna mellan olika bostadstyper, vad de beror på och vad vi kan göra för att förbättra situationen. Framåt ska vi undersöka möjligheterna att fördjupa våra kunskaper.
– Positivt är att cirka hälften av våra hyresgäster känner till vår Hjälp-information trots att den bara funnits ett par år, och att många kan tänka sig att använda den. Dock är det viktigt att vi fortsätter nå ut så att ännu fler känner till vart de kan vända sig för att få hjälp, säger Elin Svensson.
Artikel från AF Bostäders hållbarhetsredovisning 2022
Senast uppdaterad 9 juni, 2023